Denna sida handlar om katterna
Måns, Ebba, Bengtsson, Nisse
Ebba
Är född -98 ?
Kommer från Djurens vänner i Nässjö. Hon blev först placerad hos en familj som hade en äldre katt av rasen Perser och där tyckte man att Ebba va elak. Så som "problemkatt" :o) Kom Ebba till oss 17 veckor gammal och fångade våra hjärtan omedelbart.
På sommaren kanske hon går ut på altanen och sitter i solen, annars ligger hon mest på varmvattensberedaren för där är det varm och skönt, eller så sitter hon jämte vedspisen!
Nisse
Är född -98 ?
Nisse bodde från början hos en granne till Kent, en ung tjej som aldrig va hemma. Han va mestadels instängd på toaletten och hade där varken mat eller kattlåda. När vi tröttnat på att höra Nisses bedjande jamningar så fick han ju naturligtvis flytta hem till oss.
Så kom han allas SKRÄCK!!!! Nisse va ingen katt som ville kela eller gosa han va jätte bitter på allt vad människor hette.
Till en början kunde vi inte ta i han ens, och han fick bo in sig ett tag! Han va suverän på att hitta gömställen, och försvann då emellanåt :o)
Efter ett tag så gick det bättre och han lugnade ner sig liiiite iallafall, men inte mycket, hunden som fanns då min gamla Boss hade värdens respekt för katten och satte inte fram näsan i onödan!
Nu är Nisse en riktigt stabil katt och mår hur bra som helst. Bits fortfarande gärna och vet att han är KUNG!!
Bengtsson
Är född -02 ?
Bengtsson föddes på en höskulle en varm sommar och va nära att dö!
Det va bara 3 st i kullen som lyckades överleva efter att dom hittades. Mamman hade gömt dom så väl så det tog veckor innan vi hittade dom, längst in i ett hörne bakom ett bärg av halmbalar. Uttorkade och vrålhungriga fick vi fram 5 små knyten men 2 va döda. Bengtsson va den som va tjockast och som alltid tog för sig vid maten! Han va ju bara sååå söt så jag kunde inte låta bli, dessutom har jag alltid velat ha ett stålgrått djur av någon sort men ej hittat rätt.
Så då fick Bengan komma hem till oss.
In Memorian
Måns
98-04
Måns va en liten nalle som älskade allt och alla, en riktig charmknutte söt som få!
Han kom till oss från en ladugård som någon va och besökte, tyckte då synd om Måns och bestämde väl att han skulle få bo hos oss :o)
Han va "trampad" eller "sparkad" av något för han hade ett jätte stort sår i huvudet. Han åt och sov de första veckorna hemma, sen blev han lite piggare men efter ett tag så märkte vi att han hade mask, å va mask han hade, fy fy fy....
Till apporteket och köpa maskmedel och köra allihopa.
Det är med sorg jag sitter och skriver om han för vi saknar han något oerhört, ropade på han för inte så längesen och det skär i hjärtat än!!
Han började magra och slutade äta, blev trött och hängig. Så iväg till vetten och där kände man och klämde på han och det fanns inget att göra, dom trodde att det va någon typ av katt leukemi, många inre organ va kraftigt förstorade så han fick somna direkt.
